Köpte en cykel i somras. Bor man i en storstad kommer man fram mycket snabbare på cykel, dessutom slipper man ju en massa parkeringsböter. Första månaden jag bodde i Malmö drog jag på mig parkeringsböter för 3500 kronor.... inte illa jobbat... nåväl
Cyklade ned till havet en lördagkväll, helt underbart väder. Vid kallbadhuset var det någon slags dansuppvisning så jag slog mig ned en stund.
Det fanns en enklare servering så gick jag fram och och köpte en lättöl och en Dajm och slog mig ned vid ett enkelt bord på en ganska nedgången plaststol.
Bakom mig stod det ett antal ungdomar, alla grabbar och inte med det karakteristiska "blonda, nordiska" utseendet (nä, jag är inte rasist men var på vippen att bli efter denna händelsen). De skriker okvädesord till de som dansar, stör och uppför sig väldigt taffligt. Jag vänder mig om och visar nog ganska tydligt vad jag tycker om deras beteende. Chokladen på min Dajm smälter och jag går fram och hämtar en servett, det tar ca 30 sekunder. Jag sitter och njuter i den ljumma kvällen men bestämmer mig för att cykla hemöver....
När jag cyklat några minuter börjar jag känna mig konstig i huvudet, ja alltså mer än vanligt... Cyklar vidare och sonen ringer och vill att jag går in på Konsum och handlar, vad det var kommer jag inte ihåg (av förståerliga skäl som du snart skall bli varse). Inne på Konsum tycker jag att golvet går i vågor, jag tänker klart, tycker jag men vet inte vad jag gör därinne. Rusar ut och cyklar de 800 metrarna hem ... sen är det blankt rumsligt, det enda jag kommer ihåg är mina tankar som jag tyckte var rediga men hur och varför tror jag att min dotter gått in och tagit ut tio tusen kronor från mitt konto????
Får stickningar och känner mig fysiskt "jätteplakat", har svårt för att stå upprätt. Morgonen därpå har jag "fördröjning" av synen, dvs när jag tittar på min son och sedan tittar åt ett annat håll så ser jag fortfarande honom framför mig, det sticker och kliar i kroppen och det känns som om jag står utanför mig själv....
Ringer sjukvårdsupplysningen nästa dag och berättar min historia och då säger hon... Det verkar som om du fått i dig Extacy... Då gick det upp ett Liljeholmens... någon hade lagt något i min flaska när jag hämtade servetten...
Biverkningarna satt i ungefär tre dagar och det var inget positivt alls... Hur faan kan någon vilja ta detta frivilligt, det är för mig en gåta.
Vad hade hänt om jag stannat längre vid havet? Hade jag tuppat av, blivit rånad eller våldtagen (nja det senare är väl ingen risk, jag är ju "tant"). Kanske rent utav misshandlad.....
Som ni ser lever jag och frodas men faan vilken läskig upplevelse detta var......
Le mot den där förbannade surkarten du retar dig på varje dag
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar