.... min mage klarar inte av LCHF-maten... Sover som en jädrans kratta och magen värker idag och illamåendet kommer som ett brev på posten efter maten... Har jag månne gått ut lite för hårt? Det kanske är så att LCHF-kost inte passar alla? Ska iaf inte helt ge upp men blanda in lite GI-mat som är lite mindre strikt och lite mindre fett och göra som Anna, vägen från 137 kilo och hitta en variant som passar just mig.
ÄTSTÖRNINGAR
Är förvånad över hur många bloggar det finns där människor berättar om sina ätstörningar. Lider verkligen med er. Jag vet vilket helvete ni går igenom. När jag slutade som elitidrottare förlorade jag fotfästet och visste inte riktigt vem jag var, livet blev en villervalla eftersom mitt liv varit 100% idrott med två träningspass per dag, sex dagar i veckan och tävlingar på söndagarna. Aldrig ett sommarlov eftersom vi låg på träningsläger då. Nåväl, jag blev så att säga identitetslös och när jag vägde 36 kilo som 20-åring trodde läkarna inte att jag skulle överleva. På den tiden var anorexi ganska oomnämnt och det fanns bara en enda bok att tillgå i ämnet..... den räddade i allafall mitt liv. Min mamma läste högt för mig och hjärntvättade mig och slutligen förstod jag att jag var sjuk. Resan tillbaka var mödosam men det går att ta sig tillbaka men jag tror att en av de viktigaste bitarna är att ta reda på vad det är man kontrollerar och VARFÖR. Ska väl i ärligheten säga att de hjärtproblem och håravfall jag fick av min anorexi skrämde mig till att ta ett steg mot tillfrisknande. Det var tufft att vakna ur dimman och få svart på vitt vad man gjort mot sig själv och familjen... ÅNGEST. Min hjälp blev en psykolog där jag fick skriva dagbok om min självdestruktiva sida och tänk. Jag fick verktyg att tänka andra tankar (kognetiv beteendeterapi) och det var ett intensivt år med terapi flera gånger i veckan.
Det är sorgligt att man nedmonterat ätstörningsklinikerna på många håll i landet... SATSA MER PENGAR PÅ DENNA MÅLGRUPP!!!
Kommentera gärna, hör gärna av er och byt tankar med mig.
Tänker på Er! Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar