Vad är detta för en present????

Jag har nyligen blivit... nä valt... nä,... det har slumpats sig så att jag numera är nysingel.

Alla utom jag tycks ha stora svårigheter att acceptera detta faktum.

Förslag på mer eller mindre intressanta och möjliga pojkvänner har presenterats för mig i tid och otid... mest i otid... Man är rädd att jag missar chanser och sitter där ensam på ålderns höst... Skulle det vara så hemsk`? Kan jag få bättre sällskap än mig??

Ungarna är inte bättre... De har börjat kalla min laptop för "pojkvännen" och det ligger väl nått i det... Umgås ju flitigt med denne charmerande och stilige "man" som dessutom böjer sig och utför saker enligt kommandon för varje "önskemål" jag har... Har man upplevt det innan? NIX...

Till alla hjärtans dag fick jag förfrågan om jag ville följa med ut på middag med vänner.... De försäkrade att det var okej om jag tog med mig "laptop-pojkvännen"... Avstod... det är nytt och vi vill lära känna varandra först....

I går när jag kom hem var dottern redan hemma ... Ett skrivet meddelande låg och väntade i köket...:  "Mamma, vi har förstått ditt stora snoppbehov via din blogg! Därför vill vi ge dig en liten present! Älskar dig, puss & kram..."

Va faan ska man säga???? Har nog missat nått i uppfostran... eller så är vi riktigt förbaskat nära varandra...

(Förlåt småbloggskommentatorn för ännu en obscen bild)