Bongoklubben antecknar

Nu har underbara, roliga och dråpliga Britt lämnat över Bongoklubbens stafettpinne till mig!

Nu är jag ju bara någon slags hedersmedlem i Bongoklubben - eftersom jag aldrig gör bort mig, alltid uppträder korrekt och riktigt ... men som dessvärre får gräsligt svart tunga när jag ljuger.

Så innan jag nu fortsätter det här inlägget ska jag bara kila iväg och tvätta tungan med såpa för jag passar ypperligt i Bongoklubben ...

Dags för sanningar ...

På sjukhuset

Fick ett samtal på jobbet om att dottern ramlat ner från en rutschbana
(eller kasebana som det heter på skånska) på dagiset.

Efter att ha försäkrat dagispersonalen om att det inte var deras fel, satte jag avkomman i bilen och styrde mot akuten i Lund.

Vi skickades upp på röntgen.

 Jag, en stressad moderkaka, som hade en deadline att klara på jobbet iakttog det arma barnet och kunde konstatera att hon ganska obehindrat använde båda armarna i leken under väntetiden.

Jag "försäkrade" dottern om att det inte var något brutet ...
"du kan ju använda armen hur bra som helst" ...

På den här tiden fick man själv ta med röntgenplåtarna tillbaka till akuten - och jag som har ett förflutet som undersköterska studerade nogsamt plåtarna på vägen ner till akuten och kunde konstatera att det inte fanns de minsta minsta avvikelser som tydde på armbrott!

Stursk och rak i ryggen stegade jag in på akuten, förbi ett fullt väntrum.

Där drämde jag plåtarna på disken och sa till sjuksköterskan att "det är inget brutet, jaaag har jobbat som undersköterska och har tittat på plåtarna och det här var slöseri med tid" och tog barnet i handen och tänkte gå!

Då haffar sjuksköterskan ortopedläkaren, han sätter upp plåtarna på ljustavlan och säger:

Undersköterska sa du?

Vet du vad, du har alldeles rätt - hon har inte ett armbrott!

... och det är nu jag sträcker på mig - tittar ut mot ett överfullt väntrum, nickar lite malligt som om jag skulle ha sagt "där ser ni - jag kan minsann tyda röntgenplåtar jag, hurra vad jag är bra)

... och så fortsätter han

Som sagt, hon har inte ett armbrott - utan två!

Hennes arm är helt av på två ställen ...

Den raka ryggen kroknade och hade det inte varit så mycket skräp i papperskorgen hade jag vänt upp och ned på den och använt den som "skämspåse"

En annan gång kan jag berätta när jag gick i sömnen och kissade på golvet, eller när jag på grund av svårigheter att ljuga höll på att sätta fast min tränare i tullen när han smugglade sprit i min väska när vi var på väg till en landskamp i Italien med tåg ...

Jag lämnar med varm hand över stafettpinnen till Sladdertackan!