Vad gör man?

Ja, vad gör man liksom när man vaknar kl 04.00 en helt vanlig torsdag?

Inte fasiken drar man fram dammsugaren och inte går det att tjuvtvätta i tvättstugan heller, där sätts ju strömmen på först klockan sju!

Att damma är ju grannsämjevänligt, men klockan fyra en solig torsdag känns aningen överambitiöst....

Kokar lite kornmjölsgröt, klickar ut lingonsylten som en smilegubbe över gröteländet och "vips" blir tidig torsdag lite "roligare"... Ja, milde tid vad man är lättroad en arla torsdagmorgon!

Man får vara glad för det lilla ...

KORNMJÖLSGRÖTEN

Att koka kornmjölsgröt var en konst. Kornmjölsgröten var stommen i mathållningen, någonting att bida på. Den vardagliga tryggheten. Varje dag igenkommande, som ett bevis på icke svält.
Vi var mätta varje dag. Det var ingen som svalt i byn, mer än några enstaka vilsekomna som inte hade det så välordnat och inrutat med kornmjölsgröt morgon och kväll.

Svält var det egentligen aldrig tal om. Lite dåligt med mat och en osäker tillvaro var det nog, men svalt det gjorde bara negerbarnen i Afrika. Tänk så många gamla smörgåsar och, halvsur mjölk och för stora matportioner, som fick ätas upp, bara för att barnen i Afrika svalt.

Som sagt kornmjölsgröten var något viktigt förutbestämt.

Bilden har jag lånat av pernillaandersson.files.wordpress.com