Leta i den här bloggen

torsdag 23 december 2010

Någonting fattas mig

Igår låste jag inte dörren - för jag hade en julgran på tining utanför min dörr i trapphuset.

Att en Gösta Kattfan kan öppna dörrar fanns inte i minne hos någon av mina hjärnceller Torborg eller Gottfrid just då.

Grannen på 2:a våningen fick också erfara att Gösta är en liten Houdini, för han bröt sig nämligen in där och skrämde livet ur henne - innan han försvann i kvällsmörkret!

Letat och letat - var ute redan klockan sex i morse och letade i kvarteret - ingen Gösta!

Jag undrar om han klarat natten - innekatten som hatar kyla!

När jag är rädd eller ledsen, då blir jag också arg!

Nu är jag jävligt ARG kan jag säga!

Göööööösta .... Göööööösta!!!!

Uppdatering:

Britta, två våningar under mig ringer och säger:

- Du måste komma ner - Gösta är hos mig. Jag hör honom men jag vet inte var han är!

Det var kattspår på fläkten och på köksbordet, för Gösta har lekt tipp-tapp, tipp-tapp och tassat runt bland blomkrukor medan Britta sov!

Ovanpå köksskåpen låg en rädd liten katt - men nu ligger en nöjd kisse bredvid den bästa matten han har (jaja, jag vet att han bara har en)

Slutet gott, allting gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar