Mitt huvud fylls av funderingar av vad som ligger bakom ett sånt här trauma och tragedi ...
Hur väl fungerar samhällets skyddsnät egentligen?
Vågar vi reagera?
Vågar vi anmäla?
Vill vi överhuvud taget "se" vad som händer i vår närhet?
Känner vi att vi har nog med "vårt eget"?
... eller är vi helt enkelt avtrubbade av alla nedslående och tragiska nyheter?
Jag börjar med en självrannsakelse ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar