Men det där var första och sista gången ...
Att gå från Kirseberg hem till mig är väl inget att oja sig över även om det är låååångt....
Men vilket klantarsle går vägen förbi Willys och handlar två stora tunga kassar med mat .... i den här hettan .... den långa biten... med endast en kopp kaffe skramlandes i magen?
... J A G!
Nu värker nacke, axlar och armbågar och Torborg och Gottfrid (de två grå) får slåss mot den lille jävulen med träklubban ...
Det börjar så sakteliga gå upp för KÄRingen att hon fyller femtio nästa år ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar