Japp, det är liksom vad som letar sig in på min balkong vid 18-tiden varje eftermiddag, övrig tid är det skugga.
Då, klockan sex kan man hänga över vänstra armstödet på Brassestolen för att liksom fånga upp den, ja solstrålen alltså! Det krävs en ganska vig kropp men det handlar ju bara om 15 minuters njutning av gulingen så det omaket får man liksom ta.
Lite obekvämt för ryggen, men vad gör man inte för att kunna skryta med att man suttit ute på balkongen och solat?
För att fortsätta skrytet kan här meddelas att golven, i allafall utvalda delar av dem luktar såpa och skiner i kapp med mig! Man blir ju attans glad av den effektiva ådran som lyckas leta fram emellanåt.
.... och tvättat har jag också gjort så nu är det bara att luta sig tillbaka i soffan med effektivitetsglorian hängades över hjässan ....
Bilden från... vete fan var jag stal den här bilden ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar