Är både snäll, förstående, lyssnare och problemlösare..
men
Köer är inget för mig, varken på ICA eller vid rödljuset.
När jag gör något ska det gå fort... snabbt och tidseffektivt ska det vara. Otålighetsgenen har låg toleransnivå...
Malmöfestivalen t ex... inget flanerande där inte, det gäller att ta sig från en plats till en annan på snabbast, möjligaste vis. Suckar högt och ljudligt över dessa söndagsflanerare som dessutom har olaterna att stå i vägen, som plötsligt stannar upp framför mig eller har mage att flockas kring ett stånd med hemgjorda karameller... de blockerar mig och mitt fokus att fågelvägen ta mig från A till B.
Ibland går det lite väl fort....
Handlade mat en fredageftermiddag på ICA. Sicksackade mig mellan pensionärer och snoriga, skrikande barn. En och annan pälsprydd madam fick också stå ut med högljudda suckar och mindre muntra blickar från denna högeffektiva kvinna.
Hade lyckats roffa åt mig det jag skulle ha av både det nyttiga och onyttiga men blev panikslagen när jag upptäckte att jag skulle vara tvungen att köra kundvagnsrally tillbaka till "bubbelvattnet".... är ju som bekant svårt beroende av dessa bubblor.
Ställde min vagn och sprintade iväg, hämtade flaskorna och rusade snabbt tillbaka med skriande, rykande skosulor.
Högg tag i vagnen... snabbt till kassan!!!.... När jag står där och flåsar kommer det en dam och drar i min kundvagn... jag drar den snabbt tillbaka och spänner ögonen i henne... Hon gör om sin procedur igen och då säger jag med den där "klappa-på-huvudet-överlägsna-stämman"... men snälla, kära lilla du.!!! ...
Hon ber om ursäkt .... att hon vill ha tillbaka SIN kundvagn och den enligt mitt tycke, överpråliga handväskan hon också placerat där...
Jag hamnade långt bak i kön med rödblossande kinder, tusen stirrande ögon.... men fortfarande högljutt suckande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar