Min syster är fem år äldre än jag, mina föräldrar 16 år äldre än min syster (jodå, de håller fortfarande ihop 56 år senare) så det var kanske inte så märkligt att min syster fick sitta barnvakt när de unga föräldrarna ville ut och svänga sina lurviga.
Tyvärr gick det inte alltid så bra.... Jag var viljestark och "uppnosig" redan på den tiden.
En gång, vid en av dessa barnvaktskvällar sa min syster åt mig att gå och lägga mig... bah!... varför skulle jag göra det? Det bestämmer väl inte du!!! Men hon envisades och det blev lite handgemäng.
Eftersom jag bara nådde till hennes ryggslut daskade jag till en riktig "tjockafläskis" i ryggen på henne (jag hoppas vid gud att det inte är därför hon får ont i ryggen emellanåt...). Hon sprang ylandes in på toaletten och låste in sig.
Jag skämdes inte just då, utan tyckte att jag vunnit "slaget" och kände mig som "herren på täppan" Ha!, där fick du!
Men jag var mer hämndlysten... jag ville få henne att bli riktigt orolig för mig... nu skulle hon få lida och leta, ja kanske till och med tro att någon kidnappat mig så jag stängde in mig i vår trånga städskrubb. Den luktade som en blandning av såpa och sura disktrasor. Det var så trångt att jag fick stå med ena benet i skurhinken.
Det tog bara någon minut innan hon hittade mig och hon bad mig snällt och vädjande att komma ut. Jag veknade och gick med på "eld upphör"....
Men va fasen... jag kunde inte öppna inifrån, och hon kunde inte öppna utifrån... dörren hade gått i baklås... i panik och syndaflod av tårar satt jag fast i den mörka skrubben tills föräldrarna, glada i hågen äntrade hemmet vid 2-slaget.... en lång kväll för en trött och hämndlysten femåring...
Jag gömde mig aldrig i garderoben igen.... Glad att jag "kom ut"....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar